Historik
Ekestads Folkets Park – en kort historik
Ett minne från Parken
En pigg flicka, 13 år, tittar tillbaka på den numera vuxna damen. Den blå klänningen var den finaste hon ägde. Inköpt till skolavslutningen. Hennes far var ordförande i Lantarbetareförbundets 57:e avdelning. Väninnans far var vaktmästare i parken och på så sätt lärde de känna parkens alla mysiga krypin. Nu är det minst tio år sedan de senast sågs, på en skolträff just här i Folkets Park. Minnena väcks till liv och de två gamla väninnorna har massor att prata om. Om danserna. Och pojkarna och festerna. Förr i tiden hade man även blomningsfest i Ekestad, då äppelträden stod i full blom. Denna fest hölls i Helmershus och sedan var det dans i Folkets Park efteråt. Varje by hade, på den tiden, sin egen blomningsfest med olika kringarrangemang. Ett uppskattat evenemang som många än idag pratar om och en tradition som fortgår i Villans Vånga än idag. |
.
Det var ”Österslöfs Andelsbyggnadsförening” som 1929 lät uppföra Ekestads Folkets Park. Än i dag är det samma andelsägarförening som äger parken och den drivs med stor entusiasm. I folkparken har det varit allt ifrån fackliga sammankomster till dans på dansbanan med lottköp i pausen. Fortfarande används lokalen till kulturella evenemang av olika slag och lokalen kan även hyras som allmän festlokal. När parken var som mest bebyggd fanns här, förutom huvudbyggnaden och förråds- och toalettbyggnaden, även en skjutbana, utomhusscen och ett lotteristånd.
Anläggningen är märkvärdig på så sätt att de övre väggsektionerna längs med norra, västra och södra sidan kan monteras ned. Därmed skapas en mer eller mindre öppen dansbana. I källaren finns även en arrestlokal bevarad.
Genom åren har parken byggts om och till i takt med att behoven förändrats. Under 1940-talet kläddes delar av fasaden, ovanpå panelen, med masonit för att ge byggnaden en uppfräschning och kanske också för att täcka skador. Troligen tillkom scenbyggnaden under samma period, som en ersättning för den något omständliga ”orkesterbalkongen” som fanns på vindsutrymmet. Även invändigt kläddes väggar och delar av innertaket med masonit. Även på 1950-talet skedde viss tillbyggnad, bl a monterades dubbla svängdörrar in mot dansbanan.
Det ”nya” köket blev under 1980-talet ovarsamt renoverat med bland annat ”allmogepanel” i taket och pärlspontliknande tapet. Under 2001 revs denna köksinredning ut samtidigt som diskussionen om varsam restaurering tog vid.
Sedan 2003 görs årligen varsamma insatser i syfte att bevara den särpräglade byggnaden och kringliggande trädgårdsmiljö. Stor vikt läggs på traditionella tekniker och material och arbetena sker i samverkan mellan Ekestads byalag, Regionmuseet Kristianstad och snickaren Anders Olsson.
Byggnaden med tillhörande uthus byggnadsminnesförklarades 2004. Skyddet gäller hela exteriören, den invändiga dansbanan och utrymmena vid fram- och baksidans ingångar.
Läs mer
De antikvariska rapporterna över arbetena som hittills gjorts har publicerats på Regionmuseet Kristianstads webbplats.
Direktlänkar till rapporterna (öppnas i nytt fönster):
- Ekestad folkets park – renovering av betongtrappa, Jimmy Juhlin Alftberg, Regionmuseet Kristianstad rapport 2013:19
- Ekestad folketspark – arbeten i fyllecellerna, Jimmy Juhlin Alftberg, Regionmuseet Kristianstad rapport 2010:46
- Ekestad folketspark, Jimmy Juhlin Alftberg, Regionmuseet Kristianstad rapport 2008:58
- Ekestad folketspark – vård- och underhållsplan, Jimmy Juhlin Alftberg och Katarina Olsson, Regionmuseet Kristianstad rapport 2007:56